Jag har nu läst matematik i två veckor och, hör och häpna, jag tycker faktiskt att det är riktigt roligt. Det kan bero på att undervisningen till större del har fokuserat på matematikdidaktik, vilket inte egentligen har ställt så stora krav på min egen matematiska förmåga. Trots det verkar det som om jag har ändrat inställning till matematiken, vilket är en enorm framgång för mig. Man kan faktiskt göra matematik otroligt roligt och kreativt, framförallt i låg- och mellanstadiet. Matematik på höge nivå kan naturligtvis också vara roligt och kreativt men där är ämnet mer abstrakt och därmed mer svårhanterligt menar jag. Jag inser också allt mer vilken stor betydelse man har som matematiklärare i de yngre åldrarna, då det är där grunden läggs. Stor betydelse = stort ansvar. Jag slutar aldrig att förundras över det ansvar läraruppdraget innebär. Det skrämmer mig lite ibland........
Nu till något helt annat...... jag tycker att Tommy Körberg är Sveriges bästa sångare, jag gråter nästan när jag lyssnar på detta, så bra är det.....
http://www.youtube.com/watch?v=t_13HHr7Ix4
Nu till något helt annat...... jag tycker att Tommy Körberg är Sveriges bästa sångare, jag gråter nästan när jag lyssnar på detta, så bra är det.....
http://www.youtube.com/watch?v=t_13HHr7Ix4
Välkommen in i matematikens underbara värld! Jag längtar tillbaka... På onsdag nästa vecka så börjar jag ett matematikprojekt med en skolas tre förskoleklasser i Kungälv. Vi ska genom rytmik undersöka matematikens förlovade land. Både jag och eleverna kommer lära oss mycket, förhoppningsvis!
SvaraRaderaUppe på Humanisten är det hårda bud - ibland undrar jag om de nånsin börjar undervisa i didaktik här uppe? Fonetik nu...